USA
Älskat och hatat – troligen väcker inget annat land så starka känslor som USA, världens enda supermakt efter Sovjetunionens upplösning. USA har beundrats världen över som en förkämpe för demokrati och mänskliga rättigheter, men avskys av minst lika många för sin självpåtagna roll som världspolis och tendens att lägga sig i andra länders angelägenheter, såväl politiskt som militärt. Oavsett åsikter kan ingen förneka att USA:s dominans inom ekonomi, forskning och nöjesindustri påverkar hela världen.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2025
-
Juli
-
Kongressen antar omstritt budgetförslag
Representanthuset röstar för vad som blir den slutgiltiga versionen av den budgetlag som kallas Big beautiful bill, har tröskats i månader och som omfattar stora skattesänkningar, höjt budgettak och nedskärningar i sociala välfärdsprogram som förser låginkomsttagare med bland annat sjukvård och mat. Omröstningen kommer efter en lång debatt där minoritetsledaren Hakeem Jeffries slår nytt rekord när han talar i 8 timmar och 45 minuter. Röstsiffran blir 218–214. Senaten antog förslaget två dagar tidigare med röstsiffran 50–50, vilket innebar att vicepresident JD Vance fick avgöra med sin utslagsröst. President Donald Trump väntas skriva under lagen i en ceremoni på nationaldagen, den 4 juli. Antagandet av lagen är en stor framgång för presidenten.
-
-
Juni
-
Iran anfaller USA-bas i Qatar, vapenvila tillkännages
Iran avfyrar robotar mot den amerikanska militärbasen al-Udeid i Doha i Qatar, som vedergällning för USA:s angrepp mot kärnenergianläggningar dagen innan. Inga skador rapporteras på militärbasen som är USA:s största i Mellanöstern. Kort därefter uppger president Donald Trump att en vapenvila nu trätt i kraft mellan Israel och Iran. Båda parter bekräftar vapenvilan men det dröjer inte många timmar innan anklagelser om brott mot den förekommer.
-
USA bombar kärnanläggningar i Iran
USA attackerar tre kärntekniska anläggningar i Iran och ger sig därmed in i kriget som sedan en dryg vecka pågår mellan Israel och den islamiska republiken. Vid attackerna används djuppenetrerande så kallade bunkerkäckande bomber, som kan komma åt ställen som ligger så djupt att Israel inte har kapacitet att nå dit. President Donald Trump säger i ett tal till nationen att syftet med anfallet var att hindra "världens största sponsor av terrorism" att bygga en atombomb, något han själv nyligen har hävdat att Iran var nära att göra trots att amerikansk underrättelsetjänst inte höll med. Trump hävdar också att Iran utgör ett direkt hot mot USA. Bombningen innebär att Trump som tidigare utmålat sig som fredsmäklare har frångått sina löften om att hålla USA utanför väpnade konflikter.
-
Trump öppnar för krig mot Iran
President Donald Trump kräver ”villkorslös kapitulation” av Iran, säger att USA lätt kan döda landets högste ledare ayatolla Ali Khamenei och låter förstå att USA kan komma att hjälpa Israel i det pågående luftangreppet. Tanken på att USA ska delta aktivt i striderna väcker stark kritik i USA, även bland Trumps lojala anhängare varav många tagit fasta på hans tal om att hålla USA utanför alla krig.
-
Trump lämnar G7-möte på grund av krig Israel-Iran
President Donald Trump lämnar ett G7-toppmöte i Kanada i förtid, med anledning av det krig som sedan några dagar pågår mellan Israel och Iran. G7-ledarna har dessförinnan skrivit under ett uttalande med kritik mot Iran. Enligt uttalandet är Iran huvudorsaken till instabilitet och terror i regionen. ”Vi upprepar att Israel har rätt att försvara sig. Vi upprepar vårt stöd för Israels säkerhet”, heter det. Samtidigt går striderna in på en femte dag, med israeliska flyganfall mot drönar- och missilinfrastruktur i västra Iran.
I podden Utblick
Populism – folket, eliten och demokratin
Oavsett om populism ska ses som en metod eller en ideologi så delar den flera drag med det tankegods man hitta ute på både den extrema höger- och vänsterkanten. Och närvaron av populism växer i hela världen. I denna podd diskuteras vad kunskap och ny teknik spelar för roll för populismens tillväxt och hur den egentligen påverkar demokratin. Deltagare är Rouzbeh Farsi från UI, Åsa Wikforss professor i teoretisk filosofi samt ledamot av Svenska akademin och Ludvig Norman biträdande lektor vid Stockholms universitet.
UI:s nättidning om internationella frågor
Vidga och fördjupa din kunskap om globala frågor. I Utrikesmagasinet hittar du aktuella analyser av vår tids stora utmaningar. Bland skribenterna finns forskare, journalister, debattörer och experter.
